Återbesöket...

Återbesöket gick bra. Det har läkt fint, så nu slipper jag åka dit nått mera :) Passade på att köpa hostmedicin till S när jag ändå var på Apoteket och när vi kom hem så fick S en dos direkt. Mmmmm mera sa hon, min knäppa unge! Så i natt har hon inte haft någon hostattack bara hostat till några gånger. Skönt att det verkar fungera. Ska försöka ge henne det 3ggr om dagen ett tag tills hostan har försvunnit.

Idag så har jag inga som hellst planer, bara ta det lugnt! När S sover så ska jag ta in ved och elda, det börjar bli svalt inne. Skönt nu att man bara behöver elda varannan eller var tredje dag. Snart behöver man inte elda alls :)

Återbesök...

Idag så står ett återbesök på Norrtälje sjukhus på schemat. Är sådär lagom pepp för det... men men... bara att bita ihop å fara dit.

Eftersom det är kl 13 så är det ingen idé att dra med mig dottern S dit, eftersom det är mitt i hennes sov tid. Så S får vara hemma men med mormor som sällskap. Min kille A kommer hem från jobbet kl 12 eller så för att kunna följa med mig och hålla mig i handen. Känns skönt att han är med, även om jag skulle klara det själv är det alltid trevlig och skönt att ha min trygghet med mig.

Stackars min dotter...

Det är så synd om min dotter! Hon har haft problem med sitt bajsande och idag var det verkligen hemskt. Hon hade fått förstoppning :(

Hon har stått i omgångar i över två timmar å försökt klämma ut, med tårarna rinnandes å smärtan syndes jättetydligt i hennes ansikte. Det kom bara ut lite slem först. Under tiden har jag gett henne en massa messmör och plommon bitar. Till slut så kunde hon krysta ut "korken" och ut kom massor av bajs.

Sedan kom nästa problem, att göra rent henne. Hon hade så ont att jag knappt fick torka henne med våtservetter. Men efter mkt brottandes, lockandes och beröm så fick jag henne ren. Då ville hon ha idomin-salva. Men det gick knappt att få på för hon var så öm.... Stackars liten!

Så idag så ska jag undvika att ge henne några mjölk-produkter. Får se om det gör nån nytta... och låta henne äta hur mkt plommon som hellst och massor av vatten. Nått annat som jag bör tänka på?

Tummen ner...

Jag fick tips av en kompis att kontakta Gynmottagningen på Norrtälje sjukhus för att göra ett VUL, min kompis hade nämligen gjort ett där. Så igår morse ringde jag dit. Jag sa "Hej jag skulle vilja göra ett VUL för jag har fått två missfall innan och vill gärna se att fostret lever denna gång" Det va i princip allt jag fick säga, för sen började kärringen i andra ändan av telefonen pladdra på om att dom hade ont om personal just nu bla bla bla... å att dom inte gjorde några ultraljud sålänge man var frisk och mådde bra bla bla bla... å att skulle man göra det så kunde man bara se att det pågår en graviditet och man KANSKE kunde se ett hjärta slå bla bla bla och skulle man inte se ett hjärta slå så skulle man bara göra mig ännu mera orolig... och det va inte vetenskapligt bevisat ännu om att ultraljud skulle vara ofarligt bla bla bla. Hon pladdrade på i nästan 10minuter, inga frågor ställde hon till mig som vilken vecka jag är i och hur mina tidigare missfall gått till mm. Utan hon hänvisade till att jag skulle kontakta de privata klinikerna som sysslade med ultraljud.

Jag fick inte en chans att säga att jag mår bra fysiskt men jag mår dålig psykiskt för att jag är rädd varje gång jag går på toaletten å ska se blod på pappret. Jag fick heller inte säga att jag förväntar mig inte att se mer än att hjärta slå. Att se ett hjärta slå skulle vara mer än nog för mig å lugna mina nerver. Skulle inte ett hjärta slå så skulle jag kunna förbereda mig på att det inte bli ett barn denna gång och slippa behöva gå med ett dött foster i mig i nästan 6veckor innan min kropp stöter ifrån sig det.

Så tummen ner för Gynmottagningen i Norrtälje (iallafall f*tt kärringen som svarande i telefonen)!!

Premiär fika...

Idag har solen lyst från en klarblå himmel, dock väldigt blåsigt. På vår inglasade nya altan så steg temperaturen ganska mkt och kom nästan upp till 20grader. Så när dottern sov sin mitt-på-dagen-lur så passade jag och min karl på att premiär fika ute på altanen. Underbart! Att få sitta i lugn och ro i värme är nått man inte fått uppleva på länge.

Från hustaket kunde man höra hur snön smälte och droppade ner i stuprännorna och fåglarna väsnades utanför. Det är ÄNTLIGEN vår!!!!

Trötter...

Idag har jag noll energi. Jag är inte sugen på nått, därför har jag ätit dåligt, så det kan väl ha nått med det hela att göra.

Ska försöka hitta på nått så jag vaknar till. Blommorna behöver vatten, så jag ska väl vara snäll å ge dom lite. Hejs!

Morgon illamående...

Usch morgon illamåendet har jag INTE saknat! Det skulle jag gladeligen klara mig utan. Det är inte så farligt egentligen men när jag är extra trött så blir det jobbigare. För när jag gäspar så är jag nära att spy varje gång.... men än så länge har jag klarat mig ifrån att spy. Peppar peppar!

Än behöver jag inte ligga i sängen och knapra kex innan jag går upp, nu så räcker det med att jag äter några russin innan jag går in till dottern. Nån direkt frukost lyckas jag inte få i mig, idag så fick jag bara i mig en mugg med varm oboy. Inte mkt men bättre än inget... Hoppas jag får mer aptit tills det är dax för lunch.

Nu ska jag inta rygglägge i soffan, dottern tittar på Nickelodeon så hon är lugn :)

Vinter helvete!!!

Ute nu så snöar det som attan. VA FAAN SNÖAR DET FÖR?!! Det räcker med snö nu, jag vill ha vår, sol och värme. Inte mera lappmögel!!

Varför kan det inte vara grönt, varmt och skönt ute? Så man kan ligga under ett träd och filosofera...

Ringa MVC...

Har ringt MVC nu och bokat tid för inskriving. Den 6:e april kl 10.30.... Spännande! Sköterskan jag pratade med sa att om jag vill göra ett VUL får jag ringa UltraGyn själv för tidsbokning och då får jag betala besöket själv. Det kan det faktiskt vara värt för att lugna mina nerver :)

Ny blogg...

Jag har en annan blogg redan, men jag har en liten hemlighet som jag tänkte skriva om här och den kan jag inte än skriva om på min vanliga blogg... Vill ni veta vad hemligheten är? :P

Jo jag är nämligen gravid igen :)

Sen i slutet på mars förra året så har jag å min kille försökt få ett andra barn. Det började bra. Efter någon månad så var jag gravid å jag vart överlycklig. Veckorna tickade på och jag mådde finfint! Men så en dag i början på juli så började jag blöda lite smått. Sen lite mer å mer. Natten emellan fredagen och lördagen åkte vi till Gynakuten på Dandryds sjukhus å fick konstaterat att jag fått ett missfall. Jag var då i vecka 12. Enligt läkaren så hade fostret dött redan nån gång vecka 6-7 men först då hade min kropp börjat stöta bort den, det var bara som en klump inuti mig och jag fick en tid för återbesök om att se så allt försvinnit ur mig.

Jag vart helt förkrossad!! Försökte tänka positivt att det måste ha varit något fel med barnet eftersom det dött, men det var svårt att vara positiv. På måndagen efter började jag få magsmärtor (värkar) som blev allt starkare och starkare. Till slut gick jag och satte mig på toaletten och då började det droppa blod och stora klumpar av blod kom ut. Det gjorde mer och mer ont. Min kille fick komma in i badrummet för att "övervaka" mig. Efter en 45min eller så kom det ut en stor mystisk klump och sen så rann blodet bara. Klumpen som kom ut visade sig vara det döda fostret. Så jag födde mitt döda barn ner i toaletten!

Blodet fortsatte rinna, så jag fick ringa GynAkuten och dom sa åt mig att komma in. Med en binda mellan benen åkte vi i ilfart till akuten. Halvvägs dit så hade bindan hunnit bli full och det blödde ner på lädersätet. Som tur va gick det att torka upp lätt och jag fick sätta mig på ett engångs-skötbordsunderlag. Väl inne på aktuen så slutade jag blöda och ett VUL kunde göras och läkaren såg då att allt var borta. Jag var tom... på fler än ett sätt.

Tiden gick och jag blödde ingetting. En månad senare började jag blöda igen. Jasså, är det dax för mens redan? Men nej det var ytterligare ett missfall. Det kändes precis samma som det förra fast mkt svagare värkar och efter ett besök på toaletten så kom det ut en mystisk mindre klump. Med det missfallet gjorde inte lika psykiskt ont, eftersom jag inte visste ens att jag var gravid.

Sen har det inte hänt nånting. Varje gång som det har närmat sig mens så har jag hoppats och hoppats att mensen skulle utebli, men icke! Den kom, månad efter månad. För var månad som gått så har hoppet sjunkigt. Jag började tror att jag inte skulle kunna få flera barn. Till slut så skaffade jag mig ägglossningstester, för att se om jag ens hade ägglossning. Men det hade jag. Efter mensen i slutet på januari i år så gav jag upp hoppet helt. Jag orkade inte längre med att hoppats. Skulle det bli nått så får det ske utan att jag går och väntar. Så när mensen inte dök upp i februari vågade jag inte knappt testa mig. Men nyfikenheten tog överhand och jag gjorde ett graviditets-test... och mycket riktigt jag va äntligen gravid!!

Så nu i skrivande stund är jag i vecka 7 (vecka 6+2 ). Jag vågar fortfarande inte hoppas allt för mkt på att få behålla denna gång. Jag tror jag inte vågar inse än att jag ska få ett till barn förrän jag får göra ett VUL eller ett vanligt UL.

Men så här är det iallafall... än så länge:
Du är i vecka 7.
Du har gått 6 fulla veckor och 2 fulla dagar (v6+2).
Du är i 1:a kalendermånaden.
Du är i 2:a graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester ett.
Beräknat förlossningsdatum Mån 31 okt 2011
Du har 235 dagar kvar till beräknad förlossning.